Hey guys..

Längesedan jag uppdaterade min lilla blogg här.. Men som ni säkert redan förstått så har jag sabbat det ganska rejält för mig. Inte gått ner något under slutet av 2011, bara upp upp upp. Vågen står på 61,9 nu för tiden. Jag har gjort den där klassikern; gjort slut med pojkvän, tyckt synd om mig själv och tröstätit.. Typ varje kväll. Festat varje helg, hela helgerna med vänner, vi har haft otroligt roligt, men den här livsstilen håller ju inte, den är både oattraktiv och dålig.

Sedan början av 2012 har jag försökt göra en förändring, och faktiskt lyckats bra med den än så länge, jag har bara gått ner 2 kg (låg på 64 kg på slutet av december 2011), men jag orkar mer och känner mig piggare i kroppen. Jag har uteslutit en stor del av allt socker jag vanligtvis brukar äta, bara det har inneburit en stor förändring av mitt psyke, socker är bara skräp och innebär massor av onödiga kolhydrater våra kroppar inte orkar göra sig av med som lägger sig på magen och låren sen. Jag som annars haft ett enormt sötsug har gått från 100 till typ 0 på den punkten, mycket tack vare ett bantningspiller jag tar nu, det är helt lagligt och köpt från en seriös och välkänd gymbutik på nätet. Jag vill fortsätta med dem ett par veckor till för att se om effekten av dem håller i sig på sikt, gör den det så lovar jag att tipsa er om vad det är för tabletter, för i så fall är de fantastiska! Och något som jag inte skulle tro vara skadligt för er att prova. De är inte jättedyra heller, stort plus.

Har helt ändrat uppfattning om Amir, Gaybloggen, då jag tycker att det är helt vansinnigt att han tipsar om något som är både illegalt och dessutom vetenskapligt bevisat skadligt att använda när han vet hur unga läsare han har. Samtidigt så är det intressant att fundera över då vi själva faktiskt håller på med i princip samma sak då vi skriver om hur lite vi äter och hur smala vi ska bli, vi är inte heller så jävla sunda i vårt sätt att leva med svält och hets. Jag kanske får ta mig en funderare på mina principer?

Jag var ju förra året inne på att testa Reductil eller Slimex som de också kallas, men är så glad att jag aldrig gjorde slag i den saken, hade jag vägt 170 kg och lidit av grav fetma och fått dem utskrivna på laglig väg av läkare hade jag nog inte tvekat, för då skulle jag vara under läkares uppsyn och få hjälp och stöd, men jag tycker inte att man ska trixa med sånt där själv, vi som sysslar med våra mer eller mindre extrema dieter utsätter redan våra kroppar för stora påfrestningar, vi måste vara rädda om dem, hur dubbelmoraliskt det än låter när det kommer från mig.

Anyway, jag kommer fortsätta kämpa med de här jävla kilona, haha, ska försöka blogga här så mycket jag hinner och har lust med, då det faktiskt är en riktig sporre för mig. Sedan saknar jag ju er, det gör jag verkligen. Är ni kvar?

<3